Jag har slutat att stressa, men...

..... stresspåslaget i min kropp är ständigt

ofrivilligt på max.

Alla som på något sätt är svårt traumatiserade
vet vad jag menar.

Man är alltid rädd eller panikslagen
och redo att fly för sitt liv.

Varje dag.
Dygnet runt.
Året runt.
Så nä, ingen ledig tid,
ingen semester och ingen vila för oss.

Den här inre stressen ger bland annat
hög puls och spänningar i kroppen
och det är extremt slitsamt både fysiskt och psykiskt.

~





Nytt År!

Ja nu är det nytt år och allt.

Vaddå "och allt"?
Jag vet inte.
Men det känns som att det är
en sån himla stor grej att det blir nytt år.
Är det det?
Det tycker inte jag.
Det är en ny helt vanlig dag.
Fast ja jo lite annorlunda är det väl,
det är ju trots allt första dagen på ett nytt år.
När man vaknar upp på nyårsdagen
alltså.
(Nej, jag är inte vaken på 12-slaget.)

Jag tycker att alla är så glada inför nyår
och det ska firas som bara den.
Varför?

Jag hatar nyår.
Det är en för stor förändring för mig.
Jag gillar inte förändringar över huvud taget
(även en förändring till något bättre
tycker jag är jobbig)
och att ett år tar slut och ett nytt börjar
blir bara för jobbigt.
Och dessutom skjuter folk raketer!
Läskigt ☹️

Jag har dock blivit bättre på att hantera nyår.
Jag tror det är för att jag försöker
att ignorera det 😂
Kanske?
Men det verkar funka 👍
Nyårsafton = en helt vanlig dag.
Nyårsdagen = en helt vanlig dag.
Allt runt omkring som har med nyår att göra
= ignorera 👌

~

Hur mår jag nu för tiden då?
Jo det är helt ok ibland.
Och totalt ångestpanikkaos ibland.
Jag är trött och sliten i både kropp och själ,
men känslan är helt ok ibland ändå.

Och vet ni!?
Jag har slutat att stressa!

Jag har stressat i hela mitt liv
och alltid kännt mig försenad för att
jag inte har hunnit att göra det ena och det andra.

Jag har alltid använt mig av
KBK - metoden
(KBK = kör ba kör)
Jag har pressat mig själv
(på ett osunt sätt)
och kört på
utan att känna efter hur jag mår.

Men nu är det slut med det!
Jag orkar helt enkelt inte stressa mer.

Jag har alltså slutat med KBK
(på ett osunt sätt).
Det är stort för mig.
Ett steg åt rätt håll helt enkelt!

🚶🏼‍♀️



Sen tjatas det fortfarande om att
jag ska börja i DBT.
(DBT = dialektisk beteendeterapi)
Men det tänker jag INTE göra.
Det är säkert bra
och jag kanske kommer att gå i det någon gång.
Men inte nu.

🆗

~



RSS 2.0