På hästryggen?

Som sagt så är jag jättepepp på att ta vara på mitt liv nu. Och jag vill inte bara överleva, utan leva!
Men min kropp blir bara tröttare och tröttare och jag är så yr att jag knappt kan resa mig upp.

Igår morse var jag på ett inplanerat besök på fysiologen för att kolla upp mitt hjärta.
Först gjorde dom ett ultraljud och det såg bra ut. Så skönt att höra!! Och jag andades ut lite.
Men. Sen gjorde jag ett arbets-EKG och det avbröt dom snabbt för jag höll på att kollapsa.
Jag fördes snabbt till medicinakuten för utredning.
Jag blev kvar där några timmar men fick sen åka hem, i väntan på tid på hjärtmottagningen.

När jag kom hem åkte jag till stallet som vanligt, och jag tänkte att eftersom jag inte är så sjuk att jag måste ligga på sjukhus så kan jag ju rida! Hm.
Jag förstår inte ens hur jag efter att ha legat en halv dag på sjukhus i vad läkarna befarade vara ett livshotande tillstånd lyckades släpa fram sadel, träns, skydd och borstar, rykta min häst, sadla och tränsa, sitta upp och börja trimma på banan. Suck. Hur tänker man (jag) ibland?!
Jag fick nöja mig med några varv, hehe, och sen snällt sitta av och inse att det inte var nån bra ide, den dagen.


Kommentarer
Postat av: Lina

Älskade bästa Ellen! Blir så otroligt glad att läsa om din livsgnista och framtidstro men samtidigt så jätteorolig för din hälsa. Du FÅR aldrig sluta kämpa, du är som jag alltid brukar säga, den starkaste personen jag känner och om det är någon som klarar av detta så är det du <3 <3 <3 All kärlek till dig!!!!

Svar: <3 <3 <3
None None

2016-09-01 @ 22:20:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0